maj 18, 2008
Nu har det tråkiga vädret varit här i en vecka. Någon måtta får det väl vara? Fast jag måste erkänna att det har varit skonsamt för min bränsleekonomi. För de två veckorna innan körde jag 70 mil i snitt per vecka, så nu är jag typ stammis på macken… =P
Istället får jag nöja mig med att kolla på lite bilder från de gångna veckorna, och jag kan inte hjälpa att fastna för en bild. Den är redan publicerad tillsammans med ett tidigare inlägg. Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord, och det tycker jag verkligen att denhär bilden gör. Jag vet att man inte ska beundra sina egna verk, men jag kan inte låta bli att tycka att den är vacker. De fina färgerna i bakgrunden, med de gröna träden och den blå himlen ser så mjuka ut. Asfaltvägen som kommer in i bilden och sakta böjer sig ut igen mot det okända. Sist men inte minst motorcykeln som är fångad mitt i en kurva med halvljuset som skiner som en sol. Trots att man bara ser ett par ögon som tillhör tjejen bakpå, så tycker jag att man kan tyda hela hennes ansiktsutryck ändå. Hon ser avslappnad och glad ut. Hennes ögon skiner utav lycka samtidigt som hon lutar sig i symbios med föraren in i kurvan och blickar redan in i nästa kurva. Ser lite sött ut hur båda verkligen följer med motorcykeln. Nu vill jag ut igen… men molnen ligger tunga och dropparna faller periodvis. Jag får nöja mig med att göra en bakgrundsbild utav den… =/

1 kommentar |
På två hjul |
Permalänk
Publicerat av malmi
maj 3, 2008
Dagen började lovande. Lite molnigt, men knappast någon risk för regn. Efter att ha slängt i mig en ananas, så sadlade jag upp för en heldag på två hjul. Det var ju trots allt MC-dagen! På väg ut till barkarby flygfällt så sluter jag upp med allt fler hojar. Till slut blir vi så många så att alla bilister tittar förvånat på det hav av motorcyklar som omger dem. Väl ute på flygfälltet var det redan full rulle. På flygrakan gasades det på för kung och fosterland, och taxibanan hade konverterats till en form av chikan. Jag satte kurs mot folksamtältet för att fixa mig ett lånekort, och på vägen passade jag på att skaffa mig en översikt. Det fanns hela 51 olika motorcyklar att testa, rena julafton.
När jag väl fått mitt lånekort började jag lite försiktigt med att provköra den första motorcykeln. Ducatis Hypermotard fick det bli, vilken jag blev väldigt positivt överraskad av. Sen varvade jag provkörningar med att prata med de olika representanterna i deras tält. Alla var både trevliga och pratglada trots att jag knappast var någon potentiell kund, det som är så trevligt med mc folk. Det blev en del hojar jag testade, men de kanske mest nämnvärda var, BWMs HP2 Sport. En mycket lätt och jämnt balanserad supersport hoj med boxermotor. Triumphs Daytona 675, en liten udda sak med tre cylindrar, men åh så rolig. Sist men inte minst fick jag chansen att testa den för mig, gudarna bland motorcyklarna. En Ducati 1098 S med öhlinsdämpare, brembobromsar, och med mig på ungefär 0,7hk per kilo!! Trots att jag är rätt kort i rocken så satt jag helt ypperligt på den. Det var en dröm bli sann att få släppa loss på rakan och sedan tvina sig genom chikanerna. Tjejen som höll i mitt körkort medan jag körde ritade en glad smylie bredvid mitt namn på listan över folk som provkört motorcykeln när jag kom tillbaks med den. Jag kan tyvärr inte beskriva min glädje, så ni får helt enkelt lita på mig. =)


3 kommentarer |
På två hjul |
Permalänk
Publicerat av malmi
april 4, 2008
Idag är det den 4 april. Låter datumet bekant? I alla fall för dagy elever borde det ringa en klocka… En varningsklocka! Det är nämligen deadlinen för projektarbetet, inklämt mitt bland alla skivor. Vanligtvis är skolan helt tom när vi slutar kvart över tre på fredagar, men denna fredag var ett undantag. Vid alla datorer satt det människor, helt utslitna och sönderstressade. De få skrivare som fortfarande fungerade gick på högvarv.
Jag måste erkänna att det var en otrolig lättnad att dumpa den fortfarande varma bunten papper i min handledares fack. För i en veckas tid har jag suttit framför datorn från och med det att jag kommit hem tills ögonen börjat strejka. Jag har för vana att öppna fönstret när det är fint väder ut, vilket det av en händelse råkat vara den gångna veckan. Ni anar inte hur frustrerande det är att höra alla motorcyklister leka ute i det fina vårvädret. Det var till och med ett helt gäng som uiila förbi, men i all min frustration kan jag inte låta bli att bli glad ändå. Som grädde på moset mötte jag en traktor som sopade gatan från löv och grus på väg till skolan. Helt klart ett tecken tänkte jag. Så när skoldagen var över rusade jag hem för att rulla ut hojen ur garaget. Det var visserligen inte första gången jag luftat henne i år, men det kändes ändå som om jag inte åkt hoj på flera år. Efter en stillsam uppvärmning i lugna djursan så bar det iväg på äventyr. Meningen med livet, universum och allting blir så uppenbart när man susar fram och ligger i varenda kurva så att asfalten rusar förbi under knäet. Då vet man att man lever!
Nu är jag så trött på att skriva så att jag nästa spyr över tangentbordet. Ha en trevlig helg!
Lämna en kommentar » |
Livet, universum och allting, På två hjul, Studier |
Permalänk
Publicerat av malmi
oktober 23, 2007
Varje gång jag passerat påfarten till den nya motorvägen i Täby (fråga mig inte varför jag har passerat den så ofta) så har tanken slagit mig att det här måste vara det ultimata stället att gasa av sig på med hojen. Så efter att ha slutat idag så var jag bara tvungen att ta Saphira på en sista åktur innan vintern kommer.
Påfarterna var blockerade av diverse föremål, men jag hittade en bom som jag kunde köra under. Och jag måste säga att det var ganska spännande och kul att glida omkring helt ensam på den splitternya vägen, men också lite kusligt. Efter att ha kört dryg en mil i ~80km/h för att kolla vart vägen tog slut och att det inte fanns några plötsliga hinder, så möttes jag av ett par betongfundament som spärrade av vägen. Där vände jag och ställde mig mitt på mittlinjen. Vad som hände sen inpräntade ett oförglömligt minne. Med ett dovt klick gick ettans växel i, och sen bar det av med all världens fart. Känslan av att vrida gashandtaget i botten och varva upp till rödmarkeringen för att sen peta i nästa växel och kastas iväg i ännu en häftig acceleration är obeskrivlig, men jag kan nog ge er en liten ledtråd. Efter att ha avverkat alla sex växlar så var det bara att glida fram i de långsamt krökande kurvorna, och känna hur allt rasade förbi en, och efter ett tag körde jag jämsides med en lite mindre väg. Känslan att fara som ett skott förbi de andra bilarna var en upplevelse. Men som alla andra goda ting har de alltid ett slut, dessvärre kom det allt för fort. För att inte gripas av hybris eller råka ut för någon olycka beslöt jag mig för att inte vända igen, utan hoppa av när det var som bäst.
Ett par bilder från Saphiras och min ”outlaw” färd.

Lämna en kommentar » |
På två hjul |
Permalänk
Publicerat av malmi